Hur stärker man sitt barns självkänsla?

De flesta föräldrar vill att deras barn ska växa upp och känna:

Jag duger som jag är.

Samtidigt vill vi att barn ska våga försöka, utvecklas, ta ansvar och lära sig hantera motgångar.

Det kan skapa en svår balans.

Hur uppmuntrar man ett barn att utvecklas utan att barnet börjar känna att värdet som person beror på hur bra det presterar?

Att stärka barns självkänsla handlar inte om att ständigt berätta för barnet hur fantastiskt det är.

Det handlar bland annat om att hjälpa barnet förstå att resultat, misstag och prestationer inte avgör dess värde som person.

Vad är självkänsla hos barn?

Självkänsla handlar förenklat om hur barnet uppfattar och värderar sig självt.

Ett barn med en stabil självkänsla behöver inte tro:

"Jag är bäst på allt."

Det kan istället utveckla en känsla av:

"Jag är okej även när jag inte är bäst."

Det är en viktig skillnad.

Självkänsla handlar därför inte bara om självförtroende eller prestation. Vill du läsa mer om grunderna finns artikeln om vad självkänsla är.

Vad är skillnaden mellan självkänsla och självförtroende?

Begreppen blandas ofta ihop.

Självförtroende

Handlar om tron på den egna förmågan inom ett område.

Exempel:

"Jag är bra på fotboll."

"Jag kan läsa den här boken."

"Jag klarar matte."

Självkänsla

Handlar mer om värdet man tillskriver sig själv som person.

Exempel:

"Jag duger även när jag misslyckas."

Ett barn kan därför ha högt självförtroende inom exempelvis sport men samtidigt vara mycket känsligt för misstag.

Målet behöver inte vara att barnet ska känna sig bäst.

Målet kan istället vara att barnet känner sig tryggt även när det inte lyckas.

Läs gärna också om hur man stärker sitt självförtroende och hur man får bättre självkänsla.

8 sätt att stärka ditt barns självkänsla

1. Skilj på barnet och prestationen

Ett resultat beskriver vad som hände.

Inte vem barnet är.

Om barnet misslyckas på ett prov kan du hjälpa till att skilja mellan:

"Provet gick dåligt."

och:

"Jag är dålig."

Prata om det som går att påverka utan att göra resultatet till en identitet.

2. Visa intresse för processen

Barn får ofta frågor om resultat.

Vann ni?

Vad fick du på provet?

Hur många mål gjorde du?

Testa också frågor som:

Vad lärde du dig?

Vad var svårt?

Vad var roligast?

Vad gjorde du när det blev jobbigt?

Det flyttar uppmärksamheten från enbart resultatet till processen.

3. Beröm mer än med ordet "duktig"

Att säga "vad duktig du är" är inte fel.

Men om nästan all positiv uppmärksamhet kopplas till prestation kan barnet börja tolka prestation som vägen till bekräftelse.

Variera därför berömmet.

Exempel:

"Jag såg att du fortsatte fast det var svårt."

"Du verkade verkligen koncentrerad."

"Vad stolt du verkar över att du löste det själv."

"Det var omtänksamt av dig att hjälpa henne."

Då uppmärksammas även beteenden, ansträngning och värderingar.

4. Låt barnet göra saker själv

Det är frestande att hjälpa.

Särskilt när du som vuxen kan lösa problemet på några sekunder.

Men om du alltid:

• Knyter skorna
• Löser konflikten
• Packar väskan
• Svarar åt barnet
• Rättar uppgiften

får barnet färre möjligheter att uppleva:

"Jag klarade det själv."

Anpassa ansvaret efter barnets ålder och förmåga.

Men våga ibland vänta.

5. Normalisera misstag

Barn observerar hur vuxna reagerar på sina egna misstag.

Om du tappar något kan du säga:

"Oj, det blev fel. Jag gör om."

Om du glömmer något:

"Det där missade jag. Jag behöver lösa det."

Du visar då att ett misstag är något som går att hantera.

Inte något som gör personen misslyckad.

6. Ta barnets känslor på allvar

Om barnet säger:

"Ingen gillar mig."

är den spontana reaktionen kanske:

"Klart de gör!"

Men börja gärna med känslan.

"Det låter som att du kände dig väldigt utanför."

Att bekräfta känslan betyder inte att du bekräftar barnets tolkning som objektiv sanning.

Det betyder:

Jag hör vad du upplever.

Det här hänger nära ihop med aktivt lyssnande och emotionell intelligens.

7. Undvik onödiga jämförelser

Kommentarer som:

"Din syster klarar ju det."

eller:

"Titta vad bra de andra gör."

kan lätt flytta fokus från barnets egen utveckling till ständig jämförelse.

Jämför hellre med barnets egen utveckling.

"För några månader sedan tyckte du det här var jättesvårt. Nu klarar du mycket mer själv."

8. Visa att relationen finns kvar när det går dåligt

Barn behöver ibland få uppleva:

Jag kan göra fel utan att förlora relationen.

Du kan vara tydlig med att ett beteende inte var okej samtidigt som kontakten med barnet finns kvar.

Exempel:

"Det var inte okej att slå din bror. Vi behöver prata om vad som hände."

Det behöver inte bli:

"Vad är det för fel på dig?"

Korrigera beteendet utan att attackera barnet som person.

Ska man berömma barn?

Ja, beröm kan vara både naturligt och positivt.

Men fundera på vad du förstärker.

Om barnet bara får mycket uppmärksamhet när det:

• Vinner
• Får bra betyg
• Gör mål
• Presterar
• Är bäst

kan prestation få väldigt stor betydelse.

Uppmärksamma även:

• Mod
• Nyfikenhet
• Ansträngning
• Omtanke
• Samarbete
• Uthållighet
• Ansvar

När barnet säger "jag är dålig"

Försök inte alltid direkt övertyga barnet om motsatsen.

Börja med att förstå.

Fråga:

"Vad hände som fick dig att känna så?"

Barnet kanske egentligen menar:

"Jag misslyckades med något som var viktigt för mig."

Då kan ni prata om just situationen istället för att fastna i en generell etikett.

Ett besläktat förhållningssätt är självmedkänsla, som handlar om att möta sig själv med samma vänlighet som man skulle möta en vän.

Barns självkänsla och idrott

Idrott är en miljö där resultat och jämförelser blir tydliga.

Som förälder kan du hjälpa barnet genom att inte låta hela samtalet efter träning eller tävling handla om resultatet.

Fråga exempelvis:

• Hade du roligt?
• Vad lärde du dig?
• Vad fungerade bra?
• Var det något som var svårt?
• Vad vill du träna på nästa gång?

Barnet ska gärna känna att relationen med föräldern är densamma oavsett resultat.

Barns självkänsla och skolan

Samma princip gäller skolan.

Ett betyg eller provresultat kan vara viktig information.

Men det är inte en värdering av barnet som människa.

Om resultatet blev sämre än förväntat:

1. Lyssna på barnets upplevelse.
2. Ta reda på vad som var svårt.
3. Identifiera vad som går att påverka.
4. Hjälp barnet göra en plan.

Fokus blir då utveckling istället för identitet.

Våga låta barnet misslyckas ibland

Föräldrar vill naturligt skydda sina barn.

Men om barnet aldrig får uppleva mindre motgångar får det heller inte träna på att hantera dem.

Att ibland misslyckas kan ge möjlighet att lära sig:

Det gick inte som jag ville – och jag klarade situationen ändå.

Det är en viktig erfarenhet. Läs gärna mer om hur man hanterar motgångar och om emotionell reglering.

Självkänsla betyder inte att barnet alltid ska få sin vilja igenom

Att sätta gränser skadar inte automatiskt självkänslan.

Barn kan känna sig älskade och värdefulla samtidigt som vuxna säger nej.

Exempel:

"Jag förstår att du blir besviken. Svaret är fortfarande nej."

Känslan får finnas.

Gränsen får också finnas.

Mer om detta finns i artikeln om hur man sätter gränser för barn.

Var en förebild

Barn hör inte bara vad vuxna säger till dem.

De hör också hur vuxna pratar om sig själva.

Om du ofta säger:

"Jag är så dum."

"Jag ser hemsk ut."

"Jag klarar ingenting."

kan barnet fånga upp samma sätt att värdera sig själv.

Du behöver inte låtsas vara perfekt.

Tvärtom.

Visa gärna:

"Det där blev inte som jag ville. Jag försöker igen."

Att själv vara närvarande som förälder gör ofta den här typen av förebildsskap enklare.

En enkel övning för föräldrar

Under en vecka:

Lägg märke till vad du spontant berömmer.

Hur mycket handlar om:

• Resultat?
• Utseende?
• Att vara bäst?
• Att vara duktig?

Och hur mycket handlar om:

• Ansträngning?
• Mod?
• Omtanke?
• Nyfikenhet?
• Ansvar?
• Uthållighet?

Du behöver inte sluta berömma prestation.

Målet är att bredda vad barnet får positiv uppmärksamhet för.

Vanliga misstag

Att försöka bygga självkänsla genom konstant beröm

Barn behöver också realistisk feedback.

Att skydda barnet från alla misslyckanden

Mindre motgångar ger möjlighet att utvecklas.

Att jämföra med syskon eller andra barn

Det kan göra prestation till en ständig tävling.

Att lösa problem för snabbt

Barn behöver få uppleva egen kompetens.

Att blanda ihop beteende och person

Korrigera handlingen utan att attackera barnets värde.

När kan man behöva mer stöd?

Barn har perioder av osäkerhet och självtvivel.

Det är en del av utvecklingen.

Men om barnet under längre tid uttrycker starkt självförakt, drar sig undan, verkar må tydligt dåligt eller om du som förälder är orolig för barnets mående bör du söka stöd från relevant professionell verksamhet.

Growmasters material om självledarskap och personlig utveckling ersätter inte professionell vård.

Sammanfattning

Att stärka barns självkänsla handlar inte om att övertyga barnet om att det är bäst.

Det handlar om att hjälpa barnet utveckla en stabil känsla av eget värde.

Skilj mellan person och prestation.

Låt barnet försöka själv.

Normalisera misstag.

Lyssna på känslor.

Uppmärksamma mer än resultat.

Och visa att relationen finns kvar även när något går fel.

Barn behöver inte lära sig:

"Jag måste lyckas för att duga."

De kan istället få med sig:

"Jag kan misslyckas, lära mig och försöka igen – och fortfarande vara värdefull."