Hur hjälper man ett barn som är väldigt självkritiskt?

Jag är så dålig.

Alla andra är bättre än jag.

Jag gör alltid fel.

Kanske har du hört ditt barn säga något liknande.

Som förälder kan det göra ont att höra sitt barn prata så hårt om sig själv.

Du kanske försöker trösta:

Men du är ju jätteduktig!

Så dålig var du inte!

Du behöver inte tänka så!

Ändå verkar orden inte riktigt nå fram.

När ett barn är väldigt självkritiskt handlar det inte alltid om att barnet behöver höra hur bra det är.

Ibland behöver barnet hjälp att förstå sina känslor, hantera misstag och upptäcka att det inte måste prestera för att vara värdefullt.

Varför är vissa barn så självkritiska?

Barn utvecklar gradvis sin bild av sig själva.

Den påverkas bland annat av erfarenheter, relationer, temperament och förväntningar från omgivningen.

Vissa barn är särskilt känsliga för misstag eller upplever starka krav på att lyckas.

Andra jämför sig ofta med kompisar, syskon eller klasskamrater.

Självkritik kan exempelvis märkas genom att barnet:

• blir väldigt ledset över små misstag
• säger att det är dåligt eller värdelöst
• undviker aktiviteter där det inte är bäst
• har svårt att ta emot beröm
• jämför sig mycket med andra
• blir frustrerat när något inte går perfekt
• ställer orimligt höga krav på sig själv

Enstaka självkritiska kommentarer är vanliga. Men om självkritiken är stark och återkommande kan barnet behöva mer stöd.

7 sätt att hjälpa ett självkritiskt barn

1. Lyssna innan du försöker övertyga

När barnet säger jag är dålig vill vi gärna snabbt säga emot.

Men försök först förstå vad som ligger bakom.

Fråga exempelvis:

Vad var det som fick dig att känna så?

Vad hände?

Vill du berätta mer?

Det betyder inte att du håller med om barnets negativa bild.

Du visar att känslan får finnas och att du vill förstå.

2. Hjälp barnet att skilja mellan prestation och person

Om barnet säger:

Jag är dålig på matte.

kan du hjälpa det att bli mer konkret.

Var det något särskilt som var svårt idag?

Det är skillnad mellan att ha svårt med en uppgift och att vara dålig som människa.

Hjälp barnet att förstå att ett misstag inte säger allt om vem det är.

3. Var uppmärksam på hur du själv pratar om misstag

Barn lär sig inte bara av vad vuxna säger till dem.

De påverkas också av hur vuxna behandlar sig själva.

Om du ofta säger:

Vad dum jag är!

Jag gör alltid fel!

kan barnet börja använda liknande formuleringar.

Prova istället:

Det där blev inte som jag tänkt mig. Jag får försöka igen.

Du visar att misstag går att hantera utan hård självkritik.

4. Bekräfta känslan utan att förstärka självkritiken

Om barnet är besviket behöver du inte försöka ta bort känslan direkt.

Du kan säga:

Jag förstår att du blev besviken när det inte gick som du ville.

Fortsätt gärna med:

Men att något gick dåligt betyder inte att du är dålig.

Barnet får både förståelse och hjälp att se situationen ur ett större perspektiv.

5. Uppmärksamma mod, ansträngning och lärande

Om barn främst får uppskattning när de lyckas kan resultatet bli väldigt viktigt.

Försök också uppmärksamma när barnet:

• vågar prova något nytt
• fortsätter trots att något är svårt
• ber om hjälp
• visar omtanke
• lär sig av ett misstag
• försöker igen

Var konkret och uppriktig.

Det handlar inte om att berömma allt, utan om att visa att det finns fler saker som är värdefulla än resultat.

6. Hjälp barnet att upptäcka sina hårda tankar

När barnet säger:

Jag klarar aldrig någonting.

kan du fråga:

Är det verkligen så att du aldrig klarar något, eller känns det så just nu?

Hjälp barnet att undersöka tanken utan att kritisera den.

Ni kan tillsammans hitta en mer hjälpsam formulering:

Det här var svårt för mig idag, men jag kan fortsätta öva.

7. Visa att din kärlek inte beror på prestation

Barn behöver känna att de är viktiga oavsett om de lyckas eller misslyckas.

Visa intresse för barnet som person, inte bara för vad det åstadkommer.

Fråga om vad barnet tycker är roligt, spännande eller svårt.

Skapa stunder där ni umgås utan fokus på prestation.

Det kan bidra till en tryggare grund för barnets självbild.

Vad ska man undvika att säga till ett självkritiskt barn?

Det finns sällan en enskild formulering som är rätt eller fel i alla situationer.

Men vissa svar kan oavsiktligt få barnet att känna sig missförstått.

Exempel:

”Det där är väl inget att vara ledsen över.”

Barnet kan uppleva att känslan inte tas på allvar.

”Men du är ju bäst!”

Välmenat, men kan förstärka tanken att det viktigaste är att vara bäst.

”Sluta tänka så negativt.”

Barnet kanske inte vet hur det ska göra.

Prova istället att lyssna, ställa frågor och hjälpa barnet att förstå situationen.

När självkritiken blir perfektionism

Vissa barn vill inte bara göra bra ifrån sig.

De känner att allt måste bli perfekt.

Det kan göra att barnet undviker nya aktiviteter eller blir väldigt upprört när något går fel.

Som förälder kan du hjälpa genom att normalisera lärande och visa att misstag är en naturlig del av utveckling.

Prata gärna om saker som du själv har behövt öva på.

Barn behöver få erfara att det går att utvecklas utan att kunna allt från början.

Hur hjälper man ett barn som jämför sig med andra?

Barn jämför sig ofta med kompisar.

Vem springer snabbast?

Vem får bäst resultat?

Vem är populärast?

Hjälp barnet att upptäcka sina egna framsteg.

Fråga:

Vad har du lärt dig sedan förra gången?

Vad tycker du själv är roligt?

Vad skulle du vilja bli bättre på?

Det kan hjälpa barnet att rikta uppmärksamheten mot sin egen utveckling istället för att hela tiden mäta sig mot andra.

Förälderns eget självledarskap spelar roll

Det kan vara känslomässigt svårt att möta ett barn som är väldigt hårt mot sig självt.

Du kanske blir ledsen, frustrerad eller känner ett starkt behov av att lösa situationen direkt.

Här blir ditt eget självledarskap viktigt.

Kan du uppmärksamma din reaktion och möta barnet med lugn och nyfikenhet?

Du behöver inte alltid ha det perfekta svaret.

Ibland är det viktigaste att barnet känner att du finns där.

En enkel övning att göra tillsammans

Prova en kort reflektion efter en situation som barnet upplevt som svår.

Ställ tre frågor:

1. Vad var svårt?
2. Vad gjorde du som var bra eller modigt?
3. Vad skulle du vilja prova nästa gång?

Undvik att göra övningen till ytterligare en prestation.

Syftet är att hjälpa barnet att se fler perspektiv.

När bör man söka professionellt stöd?

Om barnet ofta uttrycker starkt självförakt, undviker skolan eller aktiviteter, verkar nedstämt under längre tid eller om självkritiken påverkar vardagen mycket är det viktigt att söka stöd.

Beroende på situationen kan elevhälsan, vårdcentralen eller barn- och ungdomspsykiatrin vara aktuella kontaktvägar.

Om barnet uttrycker tankar på att skada sig själv eller inte vilja leva ska det tas på allvar och professionell hjälp sökas skyndsamt.

Coaching ersätter inte vård eller psykologisk behandling.

Sammanfattning

Ett självkritiskt barn behöver inte bara höra att det är duktigt.

Det behöver också hjälp att förstå sina känslor, hantera misstag och utveckla en tryggare relation till sig självt.

Som förälder kan du bidra genom att lyssna, visa förståelse och hjälpa barnet att skilja mellan prestation och människovärde.

Barn behöver inte känna att de är bäst. De behöver känna att de duger även när de inte lyckas.

Läs vidare

• Hur stärker man sitt barns självkänsla?
• Hur hjälper man barn som är rädda för att misslyckas?
• Hur hjälper man barn att hantera misslyckanden?
• Hur hjälper man barn att hantera starka känslor?
• Hur blir man en mer närvarande förälder?
• Hur slutar man vara perfektionist?
• Vad är självledarskap?

Vill du utveckla ditt eget förhållningssätt som förälder?

Hur vi möter våra egna känslor och reaktioner påverkar också hur vi möter våra barn. Growmaster arbetar med självförståelse, självledarskap och personlig utveckling genom kunskap och praktisk träning.

Läs mer om Growmaster